För att publicera en ackordanalys till ett skyddat verk krävs tillstånd från upphovsmannen/rättighetshavaren till verket.

(Jämför med Bearbetning/arrangemang)

Har ett fritt verk, d v s ett originalverk vars upphovsman varit död i mer än 70 år, bearbetats/arrangerats kan arrangemanget fritt publiceras. Att däremot tonsätta en skyddad dikt förutsätter att upphovsmannen/rättighetshavaren till dikten ger sitt tillstånd till att texten förses med ny musik.

Den som gör ett arrangemang av en komposition har upphovsrätt till arrangemanget. Arrangören kan dock inte använda arrangemanget utan tillstånd från originalrättighetshavaren.

Vissa ändringar i originalverk är så pass enkla att de inte betraktas som bearbetningar/arrangemang. Så är fallet med tex:
- transponeringar (tonartsbyten) och
- transkriptioner (olika notationssätt för olika instrument, t ex omskrivning från piano till flöjt).

Nedanstående fyra punkter måste uppfyllas för att man skall få citera ett upphovsrättsligt skyddat verk:

• Verket ur vilket citatet är hämtat är offentliggjort.
• Citatet sker i överensstämmelse med god sed och har ett lojalt syfte. Detta innebär att citaten endast skall användas i anknytning till den vetenskapliga och konstnärliga kritiken och debatten samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet.
• Citaten får inte vara längre än som betingas av ändamålet. Detta innebär att citatet inte får vara längre än absolut nödvändigt för att belysa det man vill säga. Att citera hela verk är normalt inte tillåtet, men kan vara det. Exempelvis kan en kortare dikt återges i en recension av en författare. Ju mer fristående ett citat är, desto mindre del av verket får citeras. I kritiska och vetenskapliga framställningar kan längre stycken vara godtagbara citat.
• Upphovsmannens ideella rätt får inte kränkas. Det innebär att namnet på upphovsmannen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang.

Citaträtten är alltså mycket begränsad.

När ett musikförlag lämnar tillstånd till någon att använda ett verk förknippas tillståndet oftast med ett krav på att musikförlagets copyright notice ska anges vid publicering av verket. Vanligtvis innebär det att användaren skall ange musikförlagets namn, ett årtal och upplysningen "Tryckt med tillstånd".

Exempel på copyright notice:
Text & Musik: Evert Taube
© 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm. Tryckt med tillstånd

Ekonomisk rätt
Enligt upphovsrättslagen har upphovsmannen "en uteslutande rätt att förfoga över verket". Det betyder att upphovsmannen ensam har rätt att bestämma om det skall framställas exemplar av verket och hur verket i övrigt skall göras tillgängligt för allmänheten.

Ideell rätt
Upphovsmannen har inte bara en ekonomisk rätt till sitt verk utan också en ideell rätt. Den ideella rätten är knuten till upphovsmannen.

• Angivelserätt
Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att få sitt namn omnämnt när någon använder verket och gör det tillgängligt för allmänheten.

Eftersom den ideella rätten är knuten till upphovsmannen kan inte ett företag, t ex ett musikförlag, ha någon ideell rätt.

• Respekträtt
Den ideella rätten innebär också att upphovsmannen har en rätt att slippa se sitt verk ändrat eller återgivet på ett sådant sätt eller i ett sådant sammanhang att upphovsmannens konstnärliga anseende och egenart kränks.

Upphovsmannen kan efterge sin ideella rätt i begränsad omfattning. Se § 3 i upphovsrättslagen.

Grafiskt nyttjande (musiken i bildform, t.ex. sångtext/not/ackordsanalys)

• Textanvändning på t ex skivkonvolut, i booklet, DVD, karaoke
• Tryckning av verket

Internetanvändning

Reklam

Förstagångsinspelning

Text förses med ny musik

Musik förses med ny text

Synkronisering, t ex i reklam och film (sammanläggning av musik med annat ljud eller bild)

När musikförlaget gör en upplåtelse ska det framgå vem som är rättighetshavare.
Exempel:

Text & Musik: Evert Taube
© 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm. Tryckt med tillstånd

När det gäller skolområdet gäller speciella regler. Tillståndsgivning för fotokopiering i undervisningsverksamhet sker kollektivt genom Bonus Presskopia http://www.b-pk.se/.

Stora rättigheter
Den som vill sätta upp ett skyddat musikdramatiskt verk, t ex opera, balett, musikal, måste alltid ha tillstånd från rättighetshavaren. Rättighetshavaren är ofta är ett musikförlag.

Hyresmaterial
För uthyrning av partitur till t ex stråkorkester, kammarorkester, symfoniorkester, blåsorkester, kör mm vänder man sig till musikförlag.

Normalt beräknas hyresavgiften på antal framföranden. Avgörande för avgiftens storlek är också om det är fråga om ett uruppförande eller inte. Det kan också tänkas att inspelning skall ske från hyresmaterial, då kan hyresbeloppets storlek baserats på antal inspelade minuter.

Att konstruktionen med s k hyresmaterial finns beror på att orkestrar och körer vid framförande av omfångsrika verk inte alltid av kostnadsskäl har möjlighet att köpa partituruppsättningen.

Produktionsmusik
Produktionsmusik är specialkomponerad musik för audiovisuella produktioner, t ex för reklam. Här finner du mer info om produktionsmusik.

Priset/tariffen i avtalet är fastställd genom förhandlingar och räknas upp med index varje halvår. De framförhandlade tarifferna är inte bindande i förhandlingen mellan musikförlag och musikanvändare men de följs vanligtvis.

Detta krävs för att musikantologiavtalet skall vara tillämpligt.

• Utgåvan skall vara ett samlingsverk, en antologi, för undervisningsändamål.
• Antologin skall innehålla verk av ett större antal upphovsmän (omkring tio olika upphovsmäns verk eller fler).
• Endast mindre del av verket får återges i antologin, om verket har ett litet omfång, t ex en kort komposition, får hela verket återges.
• Verket måste ha utgivits för mer än 5 år sedan.
• Verk som tillkommit för undervisning får inte återges i antologin.

Kommersiella utgåvor omfattas ej av antologiavtalet. 

Den som i revy-, radio och TV-sammanhang däremot använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från upphovsmannen/rättighetshavaren för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

(Jämför även med Bearbetning/arrangemang)

De exemplar som man kopierat för privat bruk får inte användas för andra ändamål. Det betyder exempelvis att kopior av körnoter som man har gjort för att öva hemma inte får användas på repetition eller konsert med kören.

Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag.

Skulle den nyskrivna texten i stora delar känns igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från upphovsmannen/rättighetshavaren till originaltexten.

Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovsmän som varit döda mer än 70 år är tillåtet utan tillstånd. Bellman är t ex fri. En sådan text kan publiceras i såväl originalversion som i den bearbetade version utan tillstånd.

Detta krävs för att kunna ge ut en textantologi med stöd av § 18 upphovsrättslagen.

• Utgåvan skall vara ett samlingsverk, en antologi, för undervisningsändamål.
• Utgåvan får ej vara för kommersiellt bruk. 
• Antologin skall innehålla verk av ett större antal upphovsmän (omkring tio olika upphovsmäns verk eller fler).
• Endast mindre del av verket får återges i antologin, om verket har ett litet omfång, t.ex. en sångtext får hela verket återges.
• Verket måste ha utgivits för mer än 5 år sedan. Verk som tillkommit för undervisning får inte återges i antologin.

Tidigare fanns ett textantologiavtal. Detta sades upp 2006. Grundhonoraret i textantologiavtalet uppgick för perioden 1 juli 2006 – 31 december 2006 till 36:69 kr.